Grafen – ett tunt och starkt kolmaterial för framtiden
För robotarGrafen är ett enatomtjockt kolmaterial som är 100–200 gånger starkare än stål, leder el och värme, och är bara en atom tjock. Läs om egenskaper, tillverkning och användningsområden.

Grafen är en allotrop av grundämnet kol, uppbyggd av ett enda atomlager kolatomer ordnade i ett hexagonalt mönster. Till skillnad från grafit, som består av många grafenlager omlagda på varandra, är grafen endast ett atomlager tjockt. Ett flak på en kvadratmeter väger bara 0,77 milligram. Materialet upptäcktes och isolerades 2004 av Andre Geim och Konstantin Novoselov vid University of Manchester, en upptäckt som belönades med Nobelpriset i fysik 2010.
Vad grafen är
Grafen är ett tvådimensionellt material. Kolatomerna sitter i ett enda skikt som bara är en atom tjockt, och de är ordnade i ett bikakemönster av sexhörningar. Denna struktur ger grafen en kombination av egenskaper som inget annat material har i samma utsträckning. Det är samtidigt extremt starkt, mycket lätt, böjligt, transparent och en utmärkt ledare av el och värme.
Eftersom grafen bara består av ett ytlager reagerar det lätt med sin omgivning. Det gör materialet intressant för sensorer och för ytbeläggningar, men det ställer också krav på hur det hanteras och skyddas i färdiga produkter.
Egenskaper som sticker ut
Grafen är det mest höghållfasta material som någonsin har testats. Sträckgränsen är 130 000 MPa, vilket är 100–200 gånger högre än för många höghållfasta stål. Elasticitetsmodulen, alltså styvheten, är omkring 1 000 GPa, ungefär fem gånger högre än stål. Samtidigt är materialet böjligt och mycket lätt. Ett kvadratmeterstort flak väger mindre än en gram.
Grafen leder el och värme mycket bra. Det är genomskinligt, och det är ogenomträngligt för både gaser och vätskor – inte ens de minsta atomerna kan ta sig igenom ett helt grafenlager. Dessa egenskaper gör att grafen kan användas i allt från elektronik till medicinteknik och energilagring.
Hur grafen tillverkas
Grafen finns i tre huvudformer: grafenflak, grafen på metall och grafen på kiselkarbid. Det finns flera sätt att tillverka materialet. En metod är mekanisk exfoliering, där tunna lager av grafit skärs ner tills bara ett lager återstår. Det var så Geim och Novoselov först isolerade grafen, med hjälp av vanligt tejp.
En annan metod är kemisk avådningsdeposition (CVD), där grafen växer på ett metallunderlag som koppar eller nickel. Grafen kan också växas på kiselkarbid. Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en metod för att framställa grafen på kiselkarbid, och materialet tillverkas av företaget Graphensic i Linköping. Vid Mittuniversitetet i Sundsvall har en metod för hydromekanisk exfoliering utvecklats för grafenflak, vidareutvecklad av spinoff-företaget 2D fab.
Användningsområden
Grafens kombination av styrka, ledningsförmåga, tunnhet och genomsläpplighet öppnar många användningsområden. Inom elektronik kan grafen användas i snabbare transistorer, böjliga skärmar och solceller. Eftersom materialet leder el så bra och är så tunt, kan det göra komponenter mindre och mer energieffektiva.
Inom medicinteknik undersöks grafen för biosensorer, läkemedelsleverans och implantat. Materialets yta kan funktionaliseras för att binda till specifika molekyler, vilket gör det användbart för att upptäcka sjukdomar eller för att styra var ett läkemedel verkar i kroppen. Grafens egenskap att vara ogenomtränglig för gaser och vätskor är också värdefull för förpackningar och beläggningar.
I kompositmaterial kan en liten mängd grafen göra plast eller metall starkare och lättare. Det är relevant för fordonsindustrin och flygindustrin, där viktresparning direkt ger lägre bränsleförbrukning. Grafen kan också användas i batterier och superkondensatorer för snabbare laddning och högre kapacitet.
Det svenska grafenekosystemet
Sverige har ett aktivt grafenekosystem. Flera svenska företag arbetar med grafen, bland annat Graphmatech med ursprung från Uppsala universitet och SHT Smart High-Tech med ursprung från Chalmers tekniska högskola. Det strategiska innovationsprogrammet SIO Grafen samlar den svenska grafen- och 2D-materialbranschens ekosystem.
Den svenska kopplingen är stark. Forskning vid Linköpings universitet, Mittuniversitetet, Uppsala universitet och Chalmers har lett till kommersiella grafenprodukter och -företag. Det gör Sverige till en av de länder där grafenforskning har tagit flest steg mot praktisk tillämpning.
Grafen jämfört med grafit
Grafit och grafen består båda av kol, men strukturen är olika. Grafit är ett tredimensionellt material där många grafenlager ligger omlagda och hålls ihop av svaga krafter. Det är därför grafit kan användas i blyertspennor – lagren gnids av och lämnar ett märke på pappret.
Grafen är det enskilda lagret. Utan de svaga bindningarna mellan lagren får grafen sina exceptionella mekaniska och elektriska egenskaper. Samtidigt är grafen svårare och dyrare att tillverka i stor skala än grafit, vilket är en av de största utmaningarna för bred kommersiell användning.
Framtiden för grafen
Grafen har potential att förändra flera branscher, men vägen från laboratoriet till massproducerade produkter är lång. Tillverkningskvaliteten måste vara jämn, kostnaderna måste ner och produkterna måste kunna tillverkas i stor skala. Forskning pågår över hela världen, och svenska universitet och företag är en del av den utvecklingen.
För den som vill förstå avancerade material är grafen ett bra exempel på hur en förändring på atomnivå kan ge helt nya egenskaper. Materialet är tunt, men dess betydelse kan bli stor.
Relaterade artiklar

Kompositmaterial – vad det är och hur det används
Kompositmaterial kombinerar två eller flera material för att få nya egenskaper. Här förklarar vi vad de är, vilka typer som finns och hur de används inom medicinteknik och industri.
Läs artikeln
Keramiska implantat – alumina och zirkonia i vården
Keramiska implantat används i höft- och knäledsproteser samt tandvård. Lär dig skillnaden mellan alumina och zirkonia och när keramik är ett bra val.
Läs artikeln
Titan i medicinska implantat – varför det används så ofta
Titan är ett av de vanligaste materialvalen för medicinska implantat. Här går vi igenom varför titan väljs, vilka implantat som använder det, ytbehandling, risker och jämförelse med andra material.
Läs artikeln
Smarta material i medicinteknik – responsiva material för vård
Smarta material ändrar egenskaper i kontakt med kroppen och används redan i implantat, läkemedelsförsörjning och diagnostik. Läs hur tekniken fungerar i medicinteknik.
Läs artikeln